... som har två hemman
Jag har funderat på det där med ens hemstad och vilken relation jag har till min. Jag kommer från den utomordentligt charmiga lilla orten Hultsfred som ligger i Småland. När jag växte upp där tyckte jag att orten var allt annat är utomordentligt charmig. Jag tyckte att Hultsfred var den mest tråkiga byn på jorden, förutom den där veckan om året då orten invaderades av världskändisar och spännande människor. Jag pratade mycket skit om Hultsfred under de åren.
Numera blir jag extremt stött och indignerad när någon pratar skit om Hultsfred. Det funkar ungefär som det gjorde med ens syskon förr. Jag får prata skit om mina syskon men om du gör det så får du en fet smäll..
Ofta när folk pratar skit om Hultsfred så handlar det om att det är en liten död by där det inte händer något. Kanske ligger det något i det men vem är du att säga något om Hultsfred som inte ens har bott där? Du som inte har spenderat din ungdoms kvällar med att uttråkat vandra vägen mellan bästisens hem och preem-macken där man kunde hyra film ända till tolv på kvällarna. Du som inte har vandrat vägen mellan hemmavid och Metropol den där lördagskvällen när du äntligen blivit gammal nog att gå på metropol-festerna. Du som inte har slitit häcken av dig under festivalen bara för att få ett sketet band. Du som inte åkt till Oskarshamn bara för att äta på McDonalds och ha något att göra. Vad vet du?
Jag kommer alltid hem när jag kommer till Hultsfred. Jag blir lugn och trygg av att åka till Willys (Exet) och handla den där laktosfria creme fraichen som mamma glömde när hon var där innan, jag blir lugn och trygg av att åka igenom centrum och se att där är det minsann lika folktomt som alltid.
Det sköna är dock att jag kommer lika mycket hem när jag kommer till Kalmar och Rocken. Kalmar är det stället jag bott längst förutom Hultsfred även om jag har flyttat runt en del i mina dagar och jag trivs verkligen här. Ramsan går "borta bra men hemma bäst". Tänk då, vilket tur jag har...
Hörs
Numera blir jag extremt stött och indignerad när någon pratar skit om Hultsfred. Det funkar ungefär som det gjorde med ens syskon förr. Jag får prata skit om mina syskon men om du gör det så får du en fet smäll..
Ofta när folk pratar skit om Hultsfred så handlar det om att det är en liten död by där det inte händer något. Kanske ligger det något i det men vem är du att säga något om Hultsfred som inte ens har bott där? Du som inte har spenderat din ungdoms kvällar med att uttråkat vandra vägen mellan bästisens hem och preem-macken där man kunde hyra film ända till tolv på kvällarna. Du som inte har vandrat vägen mellan hemmavid och Metropol den där lördagskvällen när du äntligen blivit gammal nog att gå på metropol-festerna. Du som inte har slitit häcken av dig under festivalen bara för att få ett sketet band. Du som inte åkt till Oskarshamn bara för att äta på McDonalds och ha något att göra. Vad vet du?
Jag kommer alltid hem när jag kommer till Hultsfred. Jag blir lugn och trygg av att åka till Willys (Exet) och handla den där laktosfria creme fraichen som mamma glömde när hon var där innan, jag blir lugn och trygg av att åka igenom centrum och se att där är det minsann lika folktomt som alltid.
Det sköna är dock att jag kommer lika mycket hem när jag kommer till Kalmar och Rocken. Kalmar är det stället jag bott längst förutom Hultsfred även om jag har flyttat runt en del i mina dagar och jag trivs verkligen här. Ramsan går "borta bra men hemma bäst". Tänk då, vilket tur jag har...
Hörs
