emmaterese

Inatt vaknade jag och var nära att skrika rakt ut. Jag hade så infernaliskt ont i örat - igen, och hela huvudet pulserade av smärta. Jag stoppade i min några panodil och somnade efter någon timme om igen. När jag vaknade igen hade jag fortfarande ont och jag kände mig febrig. Trots att det bar emot så ringde jag hälsocentralen igen och fick en tid i eftermiddags. Väl där konstaterades det att jag har inflammation i hörselgången (tidigare var det i trumhinnan så kanske letar sig inflammationen ut nu, vad vet jag) och jag måste fortsätta med örondropparna i tio dagar till. Jag fick lära mig att örondropparna är antibiotika i örondroppsform så jag behöver inte ta någon annan penicillin eller så, vilket känns bra. Dels är det väl inte bra att äta för mycket penicillin om man skulle bli resistent och dels får jag svamp om jag så bara tittar på en ask med antibiotika.

Om åtta-tio dagar ska jag ringa och beställa en ny tid på hälsocentralen så att de får kolla mitt öra igen. Det är väldigt skönt att alla läkare jag träffat om mitt öra har tagit det på största allvar. Alla har sympatier med att det gör väldigt ont att ha inflammation där och ingen har tyckt att jag besökt dem i onödan. Det är bra att veta för jag kände mig väldigt tjatig när jag ringde idag och fick min femte (!!) tid på fyra veckor och det bara för mitt nedrans öra.

Nåja, nu börjar vi om med dropparna och håller alla tummar och lilltår (tå i plural? Tås? Tår? Tårar?) att det blir helt bra den här gången annars...


PS. Idag frågar jag inte om ni har loggat in här, för det har ni såklart ;). DS.