emmaterese

Jag vet inte riktigt hur man förbereder sig för en sådan här dag. Men jag ligger nu i sängen och försöker i alla fall. Maken ligger här bredvid och snarkar högre än vad någon annan människa någonsin gjort. Att han inte väcker sig själv är ett rent under.

Jag har förberett mig inför dagens tuffa möten på det sättet att jag igår dammsög, städade badrummet och plockade ordning i hela hemmet. Jag vet att jag mår mycket bättre när jag kommer hem till ett rent hem. Då kan jag med gott samvete bara drösa ner i sängen tillsammans med svägerskans underbara fudge och bara vara. Kanske är jag inte emotionell alls när jag kommer hem men den chansen är nog ganska liten.

Jag funderar lite på hur mycket jag kommer att gå upp i vikt under graviditeten. Än så länge ligger jag på 1,8 kg mindre än inskrivningsvikten hos barnmorskan. Trots detta har bröst och mage vuxit en hel del så det ser nog ut som att jag gått upp en del. Det bryr jag mig dock inte om så länge som vågen visar det den visar.

Jag förstår om ni tycker att det är fånigt av mig att fundera på något så trivialt som vikten men när man han vägt 128,6 och haft ett BMI på 47 (kraftig fetma är 35) så är det nog rätt normalt att man är rädd för att gå upp igen. Nu har jag BMI 27 (normalvikt är 19-25) och vill så gärna så gärna bli normalviktig efter graviditeten. Tänk att inte vara tjock längre! Jag har alltid varit tjock. Alltid.

Visst förstår jag att jag kommer att gå upp under graviditeten men jag ser gärna att det kommer sent och blir så lite som möjligt. Bara ufot där inne mår bra :).

Nåja, nu har jag svamlat en massa. Dags att uppsöka duschen nu.

Hejhej

Jag älskar min familj! Både den jag föddes in i och den jag gifte in mig i!

Lilla svägerskan visste att jag var ledsen. Hon bakade då hemmagjord chokladfudge till mig och kom bort med.

Världens finaste Matilda. Världens godaste fudge. <3

Tack

Fick idag på förmiddagen väldigt sorgliga nyheter. Ytterligare dödsfall. Inget med familjen, så ingen behöver oroa sig för det, men väldigt sorgligt och tragiskt ändå. Det handlar om en mycket omtyckt kollega på jobbet i Kalmar.

Jag blev så trött. Kände mig med ens helt urvattnad och fullständigt slut. Det var som att hela veckans känslor kom över mig på en gång.

Vilken jävla skitvecka! Två dödsfall. Imorgon ska jag på två möten, på nya och gamla jobbet, som kommer handla om död död död. Fan.

Jag har huvudvärken from hell också. Kom som på beställning.

Fanfanfan

Halvsitter i sängen och mornar (morgnar?!) mig lite. Skönt. Ska iväg och jobba idag igen till samma nya ställe som igår men den här gången är det på em/kvällen. Andra morgonen i rad som bemanningen ringer och väcker mig. Börjar blir en vana :).

Inatt var det ett riktigt oväder här på Ö'n och eftersom jag inte sover med öronproppar längre fick jag snällt vakna och gå upp och stänga fönstret. Nu skiner solen men det blåser massor. Eller, som ölänningarna själva säger; Det fläktar lite. :)

Här får ni en morgonbild på mig. Som ni har längtat ;).

Idag fyller finaste Hannes fem år! Vet inte riktigt om jag kan tro på det.. Kan sträcka mig till tre år, möjligen ;). Grattis mosters finaste finaste. <3

Idag blev det lite jobb på morgonen och sen kaffehäng i trädgården med det här lilla busfröet:

Idag har jag varit i kontakt med Kalmars bemanningsservice. De som jag jobbar genom när jag jobbar inom socialförvaltningen i Kalmar. I och med att min senaste anställning var på lite speciella premisser så vet jag inte riktigt vad som händer nu. Jag vet att jag har lön en månad och att chefen kommer försöka hitta ett annat uppdrag till oss assistenter men jag vet inte hur eller om hon kommer att lyckas.
Så - jag tänkte att det är lika bra att börja knyta kontakten med Kalmar kommun igen. De blev glada när jag ringde, det behövs visst lite folk där :). Har redan ett pass som timvikarie inbokat till nästa vecka. På ett boende jag jobbade lite på innan jag fick långvikariatet sen. Ska bli spännande att se om jag kommer ihåg hur saker funkade där.

Jag har lagt mig tillgänglig hela midsommarhelgen också och hoppas få komma in och jobba då. Jag gillar verkligen storhelgs-ob ;).

Om chefen från Mörbylånga hittar något åt mig att göra under resten av månaden så kommer jag givetvis prioritera det. Det måste jag. Hon ska ju ändå ge mig lön så man kan tänka sig att de gärna ser att jag är sysselsatt under tiden. Men - nu har jag slängt ut lite krokar.

Hatar att inte veta vad som kommer att hända.

Jag sov 12 timmar inatt. Det var välbehövligt efter två nattpass och gårdagens tråkigheter. Idag känner jag mest tacksamhet och ödmjukhet inför de erfarenheter jag fått de senaste månaderna. Stundtals blir jag sorgsen och det låter jag mig själv bli, jag hade inte varit jag om jag inte hade påverkats emotionellt av det här.

Jag har slutat med mina älskade öronproppar förresten. För några dagar sen. Jag sover trots detta rätt bra men maken snarkar verkligen HÖGT! Jag är så förvånad att han inte väcker sig själv. Jag ligger och puttar på honom så att han ska vända sig bort från mig och inte ligga och snarka mig rakt i örat. Så vore det inte för hans snarkningar så hade det varit lättare att sluta med propparna. Men - mina öron tål dem inte längre. Jag har alltid ont i dem och har konstant hörselgångsinflammation. Min läkare sa att jag borde ha slutat med den för fem år sedan och att mina öron har mer ärr än hörselgång kvar. Inte så bra direkt.

Nu ska jag se på Hells Kitchen. Det tycker jag är skoj.

Hejrådådå

När man jobbar med palliativ vård så vet man hur det jobbet oundvikligen kommer att sluta. Man tänker på det. Man ser hur personen blir sämre. Man förbereder sig. Man vet.

Dock vet jag nu också att det är väldigt sorgligt när dagen faktiskt kommer. När man har jobbat så nära någon under två månaders tid och kommit denne så nära så är det väldigt ledsamt när det tar slut.

Jag åkte från nattpasset och lämnade någon som var pigg, glad och leende. En timme senare var allt slut. Fick åka tillbaka och säga farväl tillsammans med de andra assistenterna, familjen och vännerna. Fint men väldigt sorgligt.

Hejdå min vän. Jag ska minnas dig.

Min andra vakennatt på rad går mot sitt slut. Jag slutar om 2,25 timmar och ska då hem och äta lite havrefras med fil och sedan försöka sova. Vi ska hem till svärmor och grilla korv med svägerskorna till lunch. Hoppas på fint väder! Jag är helt okej med att det inte är så varmt men det känns tråkigt att behöva ha jacka på sig i mitten av juni.

Dåså. Vi hörs en annan gång.

Idag blev det en förmiddagsfika hos stora svägerskan och bebisen (som inte är någon liten bebis längre..). De har varit iväg och hälsat på hos vänner så vi har saknat dem massor! Jag fick världens största och längsta kram av bebisen när vi kom så det verkar som att hon saknat oss också :). Mysigt värre!

Jag tycker att magen börjar synas lite nu. Givetvis ser jag mest ut att ha ätit lite för mycket bullar men om man vet att jag är gravid så kan man nog se att det är en liten bebiskula där under fettet som envisas med att ligga som ett litet däck runt mitten av magen. Hehe.

Inatt ska jag jobba så jag får nog ta och gå och sova en stund snart.

Hejsålänge

Jag har köpt havandeskapsolja. Den ska motverka bristningar under graviditeten. Jag har absolut ingen aning om huruvida den kommer funka men jag vet att det är väldigt skönt att få massage på både mage och rygg varje dag :). Väldigt väldigt skönt :).

Ser fram emot denna dagliga rutin fram till november nu, älskade maken min :).

Maken har valt tv-program att se på innan vi ska sova. Ett tråkigt. Jag roar mig med kameran på telefonen istället. Till makens lilla irritation :).

God natt från gammelgäddorna som numera börja snegla på klockan vid halv nio och frågar oss själva hur dags man egentligen får gå och lägga sig på lördagar ;).

Här är bilder på de gamla möblerna och de nya. De nya är de spräckliga som matchar. Ibland lägger bilderna sig i oordning när jag postar fler i samma inlägg så det är lika bra att jag förtydligar :).

Sköna är de i alla fall. Med en känsla av farmor-sommarstuga-secondhand. :).

Vet ni? Vi köpte en ny soffa idag. Den är egentligen riktigt gammal, men helt ny för oss :). Vi handlar ju nästan bara möbler på second hand och nu kände jag starkt att det var dags för nya vardagsrumsmöbler. Så en ny soffa med matchande fåtölj köptes för 225 kr på human bridge second hand idag. Imorgon ska vi ta med oss svärföräldrarna och hämta dem :).

De måste var från 70-talet. De är bruna och orangea och så murriga och fula att de ändå blir charmiga och lite kitchiga. Jag älskar fulsnygga möbler och efter fiaskot med Eketorp-möblerna från Ikea för några år sedan så vägrar jag handla nya möbler på det sättet. Ska vi någon gång handla splitter ny soffa så blir det en riktig dyr sådan som håller i många många år. Ingen halvdyr som blir nedsutten efter ett år. Så det så.

Jag tar bild imorgon och lägger ut när de nya är på plats :).

Godnatt

Sitter i min älskade säng och försöker vila lite inför natten som innebär jobbande för min del. Nu ska jag jobba två nätter i rad, något jag aldrig gjort tidigare. Ska bli spännande att se hur det ska gå.

Idag har vi gjort en inventering i vår frys och skrivit en matsedel efter det. Sen har vi ordnat med gravidförsäkring också. Vuxenpoängen bara tickar in.. :).

Nähe, nu ska jag gå in i duschen innan kåldolmarna som står i ugnen är färdiga för mitt mumsande.

Hörs snart!

Hej hej från oss :).

För någon vecka sedan kände jag mig så himla tjock! Det var ingen som direkt fattade vad jag menade så jag tog en bild från sidan för att visa. Nu kollade jag på bilden och funderar lite på vad jag fick det från. Nu tycker jag inte att jag ser så speciellt tjock ut. Tänk vad ens hjärna kan spöka med en.

Ja, och tjock kommer jag oundvikligen bli under de kommande månaderna så det känns ju dumt att börja känna mig tjock redan :).

Här är "tjock-bilden":