Jan. 03, 2013
Igår hade vi ett gäng kompisar här för en speleftermiddag. Det var väldigt trevligt, speciellt med tanke på att två av vännerna bor uppe i Dalarna, där de pluggar, i vanliga fall. Harry hade svårt för att komma till ro. Han ville inte sitta i knät, ligga i famnen, han kunde inte somna, grät när han behövde äta och han ville inte sitta eller ligga för sig själv. Jag blev så stressad! Det känns som att han stör de andra när han knorrar och smågnäller och han känner givetvis av min och Mickes stress och blir än mer orolig och smågnällig. Moment 22.
Jag vill dock poängtera att det var ingen av våra vänner som gjorde något som gav mig/oss de här känslorna. De verkade mest tycka att Knoen var söt :).
Efter första spelet så ursäktade jag mig själv och Harry och vi gick in i sovrummet. Direkt när vi kom in dit så blev Harry "sig själv" igen och åt en hel flaska mat och somnade sen på min mage. Efter en stund kunde jag lägga ner honom utan att han vaknade och jag kunde gå ut och vara lite mer med våra besökare.
Jag vet inte varför Kno-Kno blev så orolig. Kanske blev det för många nya människor på en gång, för mycket ljud eller så hade han ont i magen - kanske. Det blir ju en hel del gissningar när det kommer till bebisar.
Idag har min lilla älskling dock varit som ett solsken i humöret under stora delar av dagen :). Ni får en bild på det: