Polariserat
För ca 40 minuter sedan var jag relativt övertygad om att jag var på väg att bli sjuk. Klockan var tjugo i åtta och apoteket skulle stänga vid åtta. Jag låg i soffan under en filt utan byxor och fick givetvis för mig att jag och sambon var tvungna att åka till apoteket och inhandla en febertermometer. Sambon, som alltid är så snäll och nästan alltid gör som jag vill, och jag kastade oss på våra cyklar och rushade till apoteket. Vi hann! jag köpte en fin febertermometer som mäter temperaturen på bara 30 sekunder och vi började åka hem igen. Dock - efter den raska cykelturen började jag känna mig liiite piggare och när jag såg en skojig lekpark med diverse gungor så övertalade jag sambon att vi skulle stanna och gunga lite. Vi provade först en sådan där stor gunga som nästan är som en gungbräda men som är mer mjuk och också rör sig runt.. Tänk en telefonstolpe med en liggande nittiogradersvinkel på toppen. Skoj skoj skoj! Sambon blev grön i ansiktet och började nästan kräkas. Not so skoj skoj skoj. Vi gick över till sådana där vanliga gungor istället och då var det jag som började må illa efter att ha gungat upp i rätt så hög fart. Vi är inte bra på att gunga längre.... och jag är antagligen inte så sjuk.
Hörs
Hörs