... förstår ni det själva? :)
Det finns de som påstår att det är speciellt "kvinnligt" att insinuera saker. Att inte säga rakt ut vad man vill och att därefter uppfattas som kryptisk och mystisk. Jag försöker hålla mig borta från detta "kvinnliga" attribut genom att vara väldigt tydlig med vad jag vill, jag lyckas givetvis inte alltid men jag försöker. Här hemma är det dock också någon annan som då och då hänger sig åt detta "kvinnliga" sätt. Denna konversation utspelades hemma hos oss för cirka tjugo minyter sedan:
Maken: Plutten....
Jag: Mmm.
Maken: Vet du vad jag är sugen på?!
Jag: Neeeejjj...
Maken: Sådan där god äppelkaka som du bakar... och tänk om man la i lite päron också... Guuuuuud så gott det vore! (väntar med spänning på svaret)
Jag: Jaha du... och tänk då vilket sammanträffande att vi har både äpplen och päron i köket.
Maken: Ja, tänk! (stort leende från öra till öra).
Måste jag avsluta med att berätta att det nu står en äppel- och päronkaka i ugnen, eller...
Maken: Plutten....
Jag: Mmm.
Maken: Vet du vad jag är sugen på?!
Jag: Neeeejjj...
Maken: Sådan där god äppelkaka som du bakar... och tänk om man la i lite päron också... Guuuuuud så gott det vore! (väntar med spänning på svaret)
Jag: Jaha du... och tänk då vilket sammanträffande att vi har både äpplen och päron i köket.
Maken: Ja, tänk! (stort leende från öra till öra).
Måste jag avsluta med att berätta att det nu står en äppel- och päronkaka i ugnen, eller...