emmaterese

- en dagboksblogg -

... glömt bort att jag kommer ihåg.

Publicerad 2011-04-05 13:43:34 i Allmänt

Det har hänt några gånger, att stora svägerskan har berättat att hon vill klippa håret. I samma andetag som hon yttrat orden har hon sett upp på mig med en sådan glädje och entusiasm och sagt; Emma! Du kan väl klippa hår?!, för att en sekund senare se väldigt besviken ut, sucka och säga; Nej, just det, det kan du ju inte...

När hon kommer på att jag inte kan klippa hår så minns hon hur jag gick lös på makens hår med den slöa kökssaxen. Själv tycker jag att det blev rätt fint men jag har hört från säkra källor att det såg ut som att en berusad, asförbannad frisör hade misshandlat makens huvud. Nåja. Jag får väl inse att det inte blev så bra då, den där gången. Men maken - den snällingen - gick med den frisyren i fler veckor. Gulle!

Förra gången detta hände med svägerskorna på besök så frågade jag om jag verkade vara en sådan som kunde klippa hår, med tanke på att denna fråga kom upp då och då. Ja, svarade de entydigt, och du verkar vara en sådan som kan teckna. Jag önskar så himla mycket att det var sant. Att jag var en sådan som kunde tecka och klippa hår. Jag har en gammal vän från när jag läste teater nere i Eslöv som målade de mest fantastiska tavlor och som brukade klippa håret på oss alla där nere. Hon är utbildad frisör nu och är, enligt vad jag hört, superduktig. Jag tror att det handlar om förmågan att se en helhet, något som är viktigt både när man ska teckna och klippa hår. När jag ska teckna så börjar jag i ena änden av pappret utan att ha koll på om hela teckningen egentligen kommer att få plats, till exempel.

Jag hittade en blogg med en tjej som tecknar helt fantastiskt. Det är så jag hade velat kunna teckna! Hon har också lagt upp filmen på hur det går till när hon tecknar och det är väldigt kul att se. Kolla in hennes blogg här.

Igår visades det allra sista avsnittet av serien "Ullared". Det har varit en skoj serie att se på tycker jag. I en av scenerna ur det sista avsnittet så var det två tanter som skulle bada badtunna. En av tanterna hade knytit ihop sin baddräkt med ett gummiband i ryggen så att axelbanden inte skulle åka ner. Jag fick en sådan flasback till mina barndoms dagar i simhallen med min mormor. Hon gjorde så med sina baddräkter. Vad jag minns så var hon en rätt bastant och storbystad kvinna så det kanske behövdes. Jag undrar hur många fler saker med mormor som jag har...




Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2011-04-06 21:06:41

Vi som inte fick någon ny badräkt hela tiden snänve också snoddar, jag hade en liten knut på varje band av baddräkten för annars blev den för stor. På så vis kunde den användas väldans många gånger, eftersom jag dessutom var asrädd för allt (typ hoppa från träd, bada och cykla) så slet jag inte ut badkläderna direkt. Haha. Jag minns också hur man drog in baddräkten i röven i vattenrutcshbanan för att det skulle gå fortare (förresten har jag gjort det som vuxen också men det är väl lite äckligt så det är jag tyst om) och hur irriterad den gråhåriga döva tanten i kassan blev när man ville ha; "en såååån... å en såååån... hur mycket äre fööör?"

Postat av: Anonym

Publicerad 2011-04-06 21:08:09

*använde snoddar, skulle det vara. Det blev typ ett hittepå-ord istället. Konstigt men mitt tangentbord sköter sig själv ibland.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

EmmaTerese

Jag heter Emma och bor tillsammans med min man på Öland.Jag jobbar vanligtvis inom vården och trivs utmärkt med det. Jag älskar att se på tv-serier och skriver gärna om det. Annars handlar den här bloggen om mitt liv som är precis lika vanligt och tråkigt som de allra flestas :). Vi blev föräldrar i November så just nu skrivs det mycket (mest) om vår son och livet som bebisförälder. Välkommen.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela