emmaterese

Jag minns att min mamma ibland hyrde film till mig och min syster. Oftast var det när vi var sjuka. Ibland var det från Pressbyrån och ibland från biblioteket. Om filmen kom från bibioteket var det troligen den första filmen från "Narnia" eller "Den vita stenen", dessa var riktiga favoriter. Om filmen kom från Pressbyrån var det troligen en tyskdubbad version av "Pippi Långstrump" eller en film som på svenska hette "Säg inte till mamma att barnvakten dött!". Jag minns inte hur många gånger vi (jag och systern) tvingade vår stackars mamma att hyra just den här filmen men vi älskade den verkligen.

Jag har försökt att hitta den nu som vuxen. Jag har helt klart varit beredd att betala pengar för att få se denna otroliga (??) film igen. Jag har dock aldrig hittat den. Tills idag. På något sätt finns den nu på min hårddisk och det är givetvis inte genom piratebay. Detta vore ju olagligt och inte skulle väl jag ladda ner därifrån. Men där är den nu och väntar på att bli sedd på igen.

Jag är ibland rätt naiv av mig. Jag tror oftast det bästa om människor och jag blir så lycklig långt in i själen när jag kan hjälpa någon annan - jag vet det. Så troligen är jag naiv också när jag tänker på denna film och om jag ser den nu, som vuxen, kommer jag troligen att tycka att den är sketadålig. Ska jag se den ändå? Vad tycker ni?

Nu förväntar jag mig, vilket jag faktiskt aldrig brukar be om,...