... långt inlägg.
På söndag ska jag sjunga på lilla Hildas dop. Det ska bli superkul och idag pratade jag med kantorn om när hon och jag ska ses och fixa med tonart och annat. Det blir på fredag och sedan ska det firas påsk med familjen hemma i Hultsfred :). Jag har lånat en videokamera så maken ska filma mig när jag sjunger och så får vi se om jag lyckas ladda upp videon sedan så ni får se :)
Det var någon som frågade mig om hur vi firar påsk hemma hos oss. Jag är väldigt noga med påsken. Jag skulle vilja påstå att detta är min favorithögtid. Jag tror att detta beror på att den sammanfaller med våren. Påsk för mig är förknippat med lugn, planterat påskris på mammas och pappas trappa och kaffe i trädgården. Påsk för mig är förknippat med allt mys som julen har att erbjuda fast i en lugnare version. Julen har en sådan "pretto-stämpel" på sig, kan jag tycka ibland. Att - nu är det jul och då ska vi ha det mysigt och juligt tillsammans. Oftast blir det ju också mysigt och juligt men jag kan tycka att pressen är lite jobbig. Däremot älskar jag adventsveckorna med tända ljus, lussebullar och glögg.
Men, påsken nu då. Rent religiöst har påsken inte någon som helst betydelse för mig. Jag brukar blanda ihop jesu uppståndelse med Kristi Himmelsfärd och en gång sa jag till en präst "Ja, på påsken firar vi ju att Jesus dog...". Vilken jag än idag skäms över. Jag är inte religiös men jag respekterar dem som är och jag är glad att prästen ifråga såg på mig med ett snett leende och skrattade högt när han såg hur skamsen jag blev. (Sen sa jag till samma präst, en timme senare, att jag anser att det är likställt att tro på Gud som på jultomten. Hmm, kanske inte så genomtänkt det heller. Han förstod dock hur jag menade på "ett metafysiskt plan", som han sa. Jag fick slå upp ordet metafysiskt när jag kom hem och den prästen respekterar jag väldigt mycket.) (Det är så man gör när man fejkar sin intelligens, man låtsas förstå vad saker betyder och sedan googlar man dem när man kommer hem..)
Nåja, så vi bortser alltså från religionen. På påsken äter vi i princip samma sak som på julen. Vi har ingen griljering på vår skinka och vi har ägghalvor med kaviar/räkor på, men jag tror att detta är den enda skillnaden mellan påskbordet och julbordet. Vi delar inte ut några klappar. Vi har såklart köpt godisägg till mina underbara systerbarn. (Maken sa att - Barn på påsken får så mycket godis att att deras föräldrar kanske tycker att det är jobbigt med allt socker. Jag svarade då med att säga att - Jag är deras moster! Jag har rätt att köpa dem godisägg på påsken. Så då köpte vi stora ägg med massor av godis i!)
Så, påsken är för mig en högtid som jag väldigt gärna firar hemma hos min mamma och pappa. Julen delar jag utan problem upp mellan makens och min familj och jag "offrar" gärna en jul med min familj bara för att få vara med dem på påsken. Knasigt? Ja, men jag är ju lite knasig ;)
Oj, det här blev kanske ett något rörigt, och...
Det var någon som frågade mig om hur vi firar påsk hemma hos oss. Jag är väldigt noga med påsken. Jag skulle vilja påstå att detta är min favorithögtid. Jag tror att detta beror på att den sammanfaller med våren. Påsk för mig är förknippat med lugn, planterat påskris på mammas och pappas trappa och kaffe i trädgården. Påsk för mig är förknippat med allt mys som julen har att erbjuda fast i en lugnare version. Julen har en sådan "pretto-stämpel" på sig, kan jag tycka ibland. Att - nu är det jul och då ska vi ha det mysigt och juligt tillsammans. Oftast blir det ju också mysigt och juligt men jag kan tycka att pressen är lite jobbig. Däremot älskar jag adventsveckorna med tända ljus, lussebullar och glögg.
Men, påsken nu då. Rent religiöst har påsken inte någon som helst betydelse för mig. Jag brukar blanda ihop jesu uppståndelse med Kristi Himmelsfärd och en gång sa jag till en präst "Ja, på påsken firar vi ju att Jesus dog...". Vilken jag än idag skäms över. Jag är inte religiös men jag respekterar dem som är och jag är glad att prästen ifråga såg på mig med ett snett leende och skrattade högt när han såg hur skamsen jag blev. (Sen sa jag till samma präst, en timme senare, att jag anser att det är likställt att tro på Gud som på jultomten. Hmm, kanske inte så genomtänkt det heller. Han förstod dock hur jag menade på "ett metafysiskt plan", som han sa. Jag fick slå upp ordet metafysiskt när jag kom hem och den prästen respekterar jag väldigt mycket.) (Det är så man gör när man fejkar sin intelligens, man låtsas förstå vad saker betyder och sedan googlar man dem när man kommer hem..)
Nåja, så vi bortser alltså från religionen. På påsken äter vi i princip samma sak som på julen. Vi har ingen griljering på vår skinka och vi har ägghalvor med kaviar/räkor på, men jag tror att detta är den enda skillnaden mellan påskbordet och julbordet. Vi delar inte ut några klappar. Vi har såklart köpt godisägg till mina underbara systerbarn. (Maken sa att - Barn på påsken får så mycket godis att att deras föräldrar kanske tycker att det är jobbigt med allt socker. Jag svarade då med att säga att - Jag är deras moster! Jag har rätt att köpa dem godisägg på påsken. Så då köpte vi stora ägg med massor av godis i!)
Så, påsken är för mig en högtid som jag väldigt gärna firar hemma hos min mamma och pappa. Julen delar jag utan problem upp mellan makens och min familj och jag "offrar" gärna en jul med min familj bara för att få vara med dem på påsken. Knasigt? Ja, men jag är ju lite knasig ;)
Oj, det här blev kanske ett något rörigt, och...
