... flickorna kommer!
Det har i några veckor varit bestämt att maken ska följa med sin lilla lillasyster till ett möte idag. Hon kom med idén att hon sedan skulle följa med hem till Rocken och det tyckte vi var en mycket trevlig idé. Igår ringde den stora lillasystern och frågade om hon och bebisen också fick följa med. Det fick de givetvis så idag får vi finbesök av våra fina flickor!
Nu har maken åkt för att träffa dem och sedan när de kommer hem ska vi laga tacogratäng. MUMS!
Igår när vi skulle sova slog vi på stort och började vi prata om världspolitik och världspolitik genom historien (Jorå, så intellektuella och pretentiösa är vi.) Vi pratade om en massa saker, USA och Kuba, USA och Nicaragua, USA och al qaida... när jag tänker på det så var USA inblandat i väldigt mycket. Jag försökte få maken att komma på något helt och hållet bra som USA gjort för världspolitiken men han kunde inte komma på något. Jag påminde då honom om att USA ändå hjälpte oss lite där i slutet av Andra Världskriget men maken hävdade att USA inte hade behövt gå in med sina trupper - Hitler hade fallit ändå. (Och eftersom det är han - maken alltså, inte Hitler - som har en universitetsutbildning i historia så kan jag väl inte diekt säga emot.) Maken menade att om inte USA hade kommit så hade Sovjet snart rusat in med sin tsunami av soldater. Jag var då tvungen att påpeka att om detta hade hänt hade vi troligen varit Ryssar nu, allihop, och, jo, risken finns säger maken.
Vi pratar vidare om huruvida det är relevant att fortfarande vara rädd för "Ryssen". Ska vi fortfarande leta panikslaget efter ubåtar i Skärgården? Vi kom fram till att "Kinesen" troligen är ett större hot nu. Mmm, säger maken eftertänksamt, de är så små och kluriga, en dag sitter vi där med ätpinnar och en skål ris och undrar vad fan det var som hände...
Efter det blev inte diskussionen betydligt mindre seriös :).
Nu ska jag bädda lite och diska upp i köket, jag vill att det ska se lite representabelt ut när...
Nu har maken åkt för att träffa dem och sedan när de kommer hem ska vi laga tacogratäng. MUMS!
Igår när vi skulle sova slog vi på stort och började vi prata om världspolitik och världspolitik genom historien (Jorå, så intellektuella och pretentiösa är vi.) Vi pratade om en massa saker, USA och Kuba, USA och Nicaragua, USA och al qaida... när jag tänker på det så var USA inblandat i väldigt mycket. Jag försökte få maken att komma på något helt och hållet bra som USA gjort för världspolitiken men han kunde inte komma på något. Jag påminde då honom om att USA ändå hjälpte oss lite där i slutet av Andra Världskriget men maken hävdade att USA inte hade behövt gå in med sina trupper - Hitler hade fallit ändå. (Och eftersom det är han - maken alltså, inte Hitler - som har en universitetsutbildning i historia så kan jag väl inte diekt säga emot.) Maken menade att om inte USA hade kommit så hade Sovjet snart rusat in med sin tsunami av soldater. Jag var då tvungen att påpeka att om detta hade hänt hade vi troligen varit Ryssar nu, allihop, och, jo, risken finns säger maken.
Vi pratar vidare om huruvida det är relevant att fortfarande vara rädd för "Ryssen". Ska vi fortfarande leta panikslaget efter ubåtar i Skärgården? Vi kom fram till att "Kinesen" troligen är ett större hot nu. Mmm, säger maken eftertänksamt, de är så små och kluriga, en dag sitter vi där med ätpinnar och en skål ris och undrar vad fan det var som hände...
Efter det blev inte diskussionen betydligt mindre seriös :).
Nu ska jag bädda lite och diska upp i köket, jag vill att det ska se lite representabelt ut när...
